Igår begav vi oss till Baren Edelweiss som ligger i Görlitzer-park här i Kreuzberg. De har jam kvällar på tisdagar och nu var det dags för Victor att testa på berlins jazzscen. Jag var väldigt mycket mer nervös än honom, kanske på grund av okunskap om ämnet (hur vet man vem som spelar solo när? och varför?)
Men hursom så kom vi till ett litet rum fyllt av jazzkatter. Hur tuffa som helst. Mörkhyade män med bakåframbasker och superstora saxofoner. Gjorde inte mig mindre nervös då alla verkade vara så…tuffa helt enkelt. Då öppningsbandet hade spelat sitt och vi druckit den enda ölen vi har råd med just nu. Så gick Victor upp och spelade. Ganska stolt. Han fick massa applåder och och komplimanger så jag antar att han spelade bra. Kanske blev ännu mer kontrast då den första saxofonisten spelade helt åt helvete. Detta vet jag om då en av sångerskorna berättade det. Fast jag hörde att något av fel. Baby steps även inom detta område.
Själv satt jag i en soffa och blev rökförgiftad av cigaretter och jointar. Ja man rökte på ganska öppet på den här klubben. (nej mamma och pappa jag gjorde inget dumt. High on life!) Att det var för mycket folk för ett för litet rum och att alla tyckte att kedjeröka, det är roligt. Så var inte jag i den bästa formen då kvällen var slut.
Stolt var jag dock! Lille jazzkatt Victor.