Det har varit aktuellt för oss ett tag nu att gå och inhandla den ädla dryck som de flesta tyskar är så förtjusta i, och vars historia sträcker sig långt bak i tiden. Jag har gjort lite efterforskningar på ölens historia och som väntat finns det inget egentligt datum för då ”ölen uppfanns”, men det finns en grej som man kan fasta på som fortfarande hänger med i den tyska ölkulturen; Das Deutsche Reinheitsgebot – fritt översatt Den Tyska Renhetslagen. Mer om detta senare.
Så vi begav oss iväg till vår lokala dryckesleverantör – Hoffman Getränke på Gitschiner Strasse. Väl framme slogs vi först av häpnad, som övergick i fascination till ett överväldigande ha-begär, främst hos mig. Hur kommer detta sig? Jo, på grund av 1) utbudet och 2) priset. Här fanns säkerligen ett 40-tal olika sorters Lager att välja mellan, uppradade i meterhöga backar. Och vad får man ge för en back (dvs 20 x 0,5 l lager på flaska)? Priserna varierar från 10 till inte så mycket mer än 15 €. Ganska överkomligt om man jämför med ett sexpack 0,33 som går av på pass 7,50 € hemmavid. Föjande omständigheter resulterade i följande inköp som gick av på i runda svängar 23 €.
Men hur var det då med den där renhetsförordningen? Såvitt jag förstått och fått fram från den tyska sidan www.bier-lexikon.lauftext.de var ölen i början av 1500-talet inte av den kvaliten som vi är vana med idag. Det hela började i staden Nürnberg i delstaten Bayern, som ligger i de syd-östra delarna av landet. Där kunde ölen smaka så illa att bryggaren och dennes brygd fördes till Pegnitz-floden, där denne misshandlades och brygden hälldes i floden. Om ölen var dålig men motvilligt nog gick ner, kunde Nürnberg-borna ta dit stadsgardet och få bryggaren eller värden att sälja sin öl till kraftigt reducerat pris, eller t.o.m. ge bort den gratis.
De ständiga kontrollerna och kraven på bättre öl gav resultat – kvaliten på öl blev bättre och ledde i förlängningen till att de bestämmande makterna i Ingolstadt, dvs adeln och riddarorden, träffades och knåpade ihop en renhetsförordning för alla bayerska bryggare. Den sade i princip att öl får innehålla tre ingredienser: kornmalt, humle och vatten. Detta hände den 23 april 1516. Och det är alltså detta man fortsättningsvis kan läsa på de tyska ölflaskorna – gebraut nach dem Deutschen Reinheitsgebot seit 1516.
Vad händer ikväll då? Vi ska träffa några nya bekanta och – om allt faller på plats – evetuellt ta oss till den legendariska klubben Berghain. Även en sak som skiljer sig ganska markant från nordiska breddgrader: stället öppnar 00.00 och har öppet till 13.00 nästföljande dag. Nice.
Och så kommer vi såklart avnjuta ett gäng kalla, garanterat välsmakande öl. Cheers,


Tullamore Dew e väl ingen öl heller!
Helt sant, men den slank med på vägen! Svårt att tacka nej till både billig och god whisky 🙂